click below
click below
Normal Size Small Size show me how
Sociology
Basic terms definitions (in Swedish)
Term | Definition |
---|---|
Sociala fakta | Enligt Durkheim, de aspekter av det sociala livet som formar våra handlingar som individer. Durkheim ansåg att sociala fakta kan studera vetenskapligt. |
Social handling | Handling som är subjektivt meningsfull och riktas mot andra människor. |
Målrationalitet | Ett samband mellan de mål en människa, grupp eller organisation sätter upp och de medel som väljs för att uppnå målet. Ju lägre kostnader i fråga om medel för att nå ett visst mål, desto större rationalitet. |
Alienation | Förfrämligande, en känsla av att vi förlorar kontrollen över våra egna förmågor som människor. Enligt Marx syn på Alienation förlorar arbetarna kontrollen över produktionsprocessen, kontakten med andra arbetare och sitt artväsen under kapitalismen. |
Positivism | Riktning inom samhällsvetenskap som bygger på empirism och på tanken att endast det positiva - den verkligt existerande - kan undersökas. |
Byråkrati | Hierarkiska organisationsformer baserade på auktoritet. Enligt Weber är modern byråkrati den mest effektiva formen av storskalig mänslig organisation och den kommer därmed troligtvis att spridas. |
Social Stratifiering | Strukturerade ojämlikheter mellan grupper och individer när det gäller till tillgången till materiella och symboliska förmåner. Alla samhällen har någon form av stratifiering, men klass är den tydligaste formen av stratifiering i det moderna samhället. |
Normer | Institutionaliserade regler för beteende och handlande. De är ofta opersonliga och gäller alla inom ett visst samhällsområde eller en social institution |
Makro | Teori eller sociologi som betonar de "stora" sammanhangen i den sociala verkligheten, till exempel det globala världsystemet, staten, klasstrukturen... |
Socialisation | Den sociala processen genom vilken barn utvecklar en medvetenhet om sociala normer och värderingar och uppnår en medvetenhet om sig själva. Även om socialisationprocesser är väldigt viktigt under barndomen fortsätter de i en viss mån genomhela livet. |
Aktör | En individ som handlar med vissa avsikter eller av tradition eller känsla. |
Distansiering | Att distansera sig från något, t.ex ett vetenskapligt objekt, att se på avstånd. |
Anomi | Normlöshet eller frånvaro av sociala normer. Används av Durkheim för att beskriva desperate känslor av vilsenhet och hopplöshet till följd av att snabba förändringar i samhället luckrar upp existerande normer. |
Avvikande Beteende | Handlingar som av lagen eller av en utbredd opinion betraktas som avvikande i förhållande till ett lagligt eller "normalt" beteende. |
Socialt Utestängning | När individer eller grupper missgynnas på olika sätt, vilket berövar dem möjligheten att delta fullt ut i samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska liv. |
Idealtyp | Ett av Weber lanserat vetenskaplsteoretiskt begrepp som betecknar en tänkt modell där vissa egenskaper framhävs. Denna modell kan sedan användas för att analysera den sociala verkligheten, men den finns aldrig i denna verklighet. |
Intersektionalitet | Studiet av hur olika former av förtryck kombineras och vilken effekt det får. När klass och etnicitet eller kön och klass kombineras kan det t.ex ge upphov till djupare och mer komplicerade former av social ojämlikhet. |
Konfliktteori | Sociologiska teorier som fokuserar på de spänningar, skillnader och motstridiga intressen som förekommer i alla mänskliga samhällen när grupper kämpar för att få tillgång till och kontroll över knappa resurser. |
Habitus | Bourdieus begrepp för de dispositioner (sätt att tänka och handla) som medlemmarna i specifika samhällsgrupper och sociala klasser tillägnar sig, till stor del omedvetet, som ett resultat av att de lever under liknande vilkor. |
Globalisering | Ett växande ömsesidigt beroende mellan olika folk, regioner och länder som uppstår när sociala och ekonomiska relationer blir världsomspännande. |
Dramaturgiska analys | Erving Goffmans sätt att studera social interaktion som bygger på användningen av teatermetaforer. |
Symbolisk Interaktionism | Ett teoretiskt synsätt, utvecklar av G.H Mead, som betonar hur symboler och språk är centrala delar av all mänsklig interaktion. |
Social Reflexivitet | Anthony Giddens begrepp för det förhållandet att människor hela tiden måste reflektera över de omständigheter de lever under, liksom över sina val. |
Arbetsdelning | Uppdelningen av en tillverkningsprocess eller av arbetet i ett samhälle i specialiserade arbetsuppgifter eller yrken, vilket skapar ett ömsesidigt ekonomiskt beroende. (Durkheim) |
Den generaliserade andre | G.H Meads begrepp för när individen under socialiseringsprocessen tar över de generella värderingar som råder i en grupp eller i ett samhälle. |
Mekaniskt solidaritet | Enligt Durkheim, en tidig form av social solidaritet som kännetecknas av likhet och av individualisemens inordnande under kollektivitet. |
Organiskt solidaritet | Enligt Durkheim, en form av social sammanhållning som uppstår när de olika delarna av samhället fungerar som en integrerad helhet p.g.a en välutvecklad arbetsdelning i samhället. |
Stigma | Ett nedvärderat fysiskt eller socialt kännetecken. |
Arbete | Aktiviteter som innebär att människor producerar varor eller tjänster som tillgodoser mänskliga behov. |
Kapitalism | Ekonomiskt system som bygger på profitjakt och marknadskonkurrens. |
Kolonialism | Den process genom vilken många västerländska länder tog makten över stora territorier i andra delar av världen. |
Realism | Ett vetenskapligt synsätt där man, i kontrast till socialkonstruktionismen, hävdar att det finns en objektiv yttre verklighet som kan undersökas. |
Kultur | De värderingar, normer, vanor och livsstilar som är typiska för en enhetlig social grupp |
Legitimitet | Acceptensen hos dem som styrs av att en given situation är giltig och rättvis. |
Nyliberalism | Det ekonomiska synsätt som innebär att fria marknadskrafter (som man uppnår genom att begränsa de statliga ingripandena i näringslivet till ett minimum) är det enda sättet att skapa ekonomisk tillväxt. |
Periferi länder | Länder som spelar en marginell roll i världsekonomi och därmed är beroende av handel med kärnländerna |
Postmodernitet | Begreppet hänvisar till en historisk epok som i allmänhet brukar anses följa på den moderna eran. |
Postmodernism | Hänvisar till kulturella (inom konst, film, arkitektur och så vidare) som skiljer sig från den moderna kulturella produkter. |
Beroendeteori | En teori om ekonomissk utveckling vars anhängare hävdar att låginkomstländernas fattigdom beror på att de exploateras av de rika länderna och de multinationella företag som har sitt säte där. |
Ekologisk modernisering | Sådan ekonomisk utveckling som också tar hänsyn till miljön. Dess förespråkare hävdar att ekonomisk tillväxt och miljöskydd går att kombinera. |
Produktionssätt | Inom marxismen de drag som är kännetecknande för ett samhälle, grundat på det dominerande socioekonomiska systemet i detta samhälle, till exempel kapitalism, feodalism eller socialism. |
Assimilation | En minoritetsgrupp blir en del av majoritetsbefolkningen genom att tillägna sig den dominerande kulturens värderingar och normer och överge sin egen kultur. |